Domingos Sequeira (1768-1837). Related Paintings of Domingos Sequeira :. | Bildnis des schwedischen Feldmarschals Frederik Graf von Fersen | three boys in a dory | Self Portrait at Saint-Sauveur | Anbetung des Kindes | Young Girls in a boat | Related Artists:
John Neagle1796-1860
John Neagle Gallery
Neagle's training in art began with instruction from the drawing-master Pietro Ancora and an apprenticeship to Thomas Wilson, a well-connected painter of signs and coaches in Philadelphia. Wilson introduced him to the painters Bass Otis and Thomas Sully, and Neagle became a protege of the latter. In 1818 Neagle decided to concentrate exclusively on portraits, setting up shop as an independent master.
Aside from brief sojourns in Lexington, Kentucky, and New Orleans, Louisiana, he spent his career in Philadelphia. In May 1826 he married Sully's stepdaughter Mary, and for a time the son-in-law and father-in-law dominated the field of portraiture in the city. Neagle served as Director of the Pennsylvania Academy of Fine Arts, and was also a founder and president (1835-43) of the Artist's Fund Society of Philadelphia.
ZUCCARO TaddeoItalian Mannerist Painter, 1529-1566
Painter and draughtsman. Taught to draw by his father, at the age of 14 he went alone to Rome where, according to Vasari, he was employed in various workshops and studied independently, particularly the works of Raphael. Through assisting Daniele de Porri (1500-77), who had trained in Parma, he learnt of the work of Correggio and Parmigianino. He first became known for his paintings on fa?ades, notably scenes from the Story of Furius Camillus on the palazzo of a Roman nobleman Jacopo Matteo, executed in 1548. Vasari claimed that Taddeo's fa?ade decorations equalled those of Polidoro da Caravaggio; none survives, although some are documented in drawings (e.g. London, BM; Paris, Louvre) and show his assimilation of Polidoro's style. Taddeo's earliest extant works date from 1553 when he collaborated with Prospero Fontana on the decoration (part destr.) of the villa of Pope Julius III outside the Porta del Popolo in Rome; Taddeo's contributions included scenes of The Seasons in the loggia of the nymphaeum. In these, clarity of form and space, natural proportions and idealization of human form demonstrate his affinity with the classicism of the High Renaissance. He also assimilated the sculptural sensibility of Mannerism, derived from Michelangelo.
j. h. scheffelWismar 1690 - Västerås 1786
J.H. Scheffel kom från en borgasläkt i Wismar, en nordtysk stad som på 1600-talets införlivats med Sverige. Om Scheffels läroår vet man ingenting utöver uppgiften i en gammal biografi att han studerade till målare i Berlin, Paris och Brabant.
Scheffel dök upp i Stockholm år 1723. Uppenbarligen samarbetade han först med David von Krafft. Efter dennes död 1724 grundade Scheffel, då redan fullärd porträttör, sin egen atelj??. Ett av de första uppdragen, porträttet av borgmästare Bergstedts unga dotter, ledde till ett lyckligt och av en riklig hemgift åtföljt äktenskap med fröken Bergstedt.
Scheffel samlade redan tidigt kring sig en trogen kundkrets bland adeln och det förmögna borgarskapet. Han behöll sin framgångsrika position från 1720-talet till 1760-talet. Någon ledande hovmålare eller mest gynnad societetsmålare i Stockholm var Scheffel aldrig. Hans stadiga popularitet som pålitlig och kompetent porträttmålare rubbades emellertid inte av modets växlingar, ty han hade förmågan att smidigt följa de nya strömningarna utan att pruta på sin karga och förnuftiga konstnärliga egenart. Scheffels porträtt visar sällan prov på pretentiösa barockgester eller affekterad romantisk tillgjordhet. Hans personåtergivning var utfunderad och konstaterande. I hans digra produktion ingår stela rutinarbeten, men i bästa fall är hans målningar karaktärsstudier som bygger på en stark vision. Hans målningsteknik var kompetent men anspråkslös: i helheten fäster man uppmärksamhet vid mänskobilden, inte vid utförandet.
När Scheffel i 75-årsåldern som pensionerad drog sig tillbaka för att tillbringa tiden med sin familj var han en rask och förmögen gammal herre. Han uppnådde den för tiden ovanligt höga åldern av 91 år, enligt dottersonen till följd av sitt glada och jämna humör, sina ordentliga levnadsvanor och en till åldern anpassad flit och motion .